Aldrig tyst

Undrar om det bara är jag som tänker på det, att det aldrig är tyst här i sthlm? Det är ALDRIG tyst här. Jag kan sakna det så mycket. Jag saknar att gå ut o sätta mej på trappan på Gotland och bara inse hur tyst det är, man sitter där och drömmer och hajjar nästan till i stället när det åker förbi en bil. Men här är det aldrig så. Det bara brusar av bilar hela tiden. Kanske har jag lite hemlängtan? Kommer nog egentligen aldrig bli en storstad tjej. 

Igår hade vi en riktigt mysig kväll, Marika, Ava och Danne var här på middag. Vi åt (hade ju kankse varit konstigt annars), drack kaffe och kollade tv, och så pratade vi ju lite också såklart! Mys var det iaf!

Idag är jag uppe sådär vansinigt tidigt igen. Det är så tidigt så man typ mår illa. Fy faaaan vad tidigt det där. Helt mörkt ute. Orättvist att jag ska behöva gå upp så tidigt när det inte verkar som om någon annan behöver det, Kunde inte annat än skratta när grannen tände badrumsfönstret för en stund sedan, Ha din jääävel du fick också gå upp tidigt. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen, eller vad säger man? (mohahahahaaaaa).

Nu ska jag hälla i mej kaffe och ta min underbara medicin, så jag bli sådär härligt oberäknelig och underbar i humöret..........


Hittade en sjukt rolig potatis igår, eller så rolig var han inte för han sa ju inget roligt eller så, men den var fin.

Busunge.

Puss på er. Soooo looong suuuuuckers!


Kommentarer

KOMMENTERA:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0