Känner mej för tillfället som Bridget Jones! Jag tycker synd om mej själv för att jag är ensam, jag dricker vin som iofsi är gott men som jag inte riktigt uppskattar, jag lyssnar på Elvis på LPn och gråter lite till "JulLotta på Liseberg" för att dom sjunger så fint (och för att jag nog blir lite känslig när jag dricker vin HELT JÄVLA SJÄLV) dessutom har jag på mej sveriges i särklass fulaste pyjamasbyxor! Ursäkta om jag frågar men kan det bli mer synd om mej?